Planerade tidigt in förra veckan att jag skulle fiska på lördag förmiddag, oavsett väder! För nu var fiskesuget så stort att det logiska tänkandet hade lämnat mig. Jag kollade väderapparna alldeles för ofta under veckan, jag försökte hitta någon form av ljusning men apparna var för en gång skull konsekventa, det skulle regna och blåsa... Min första plan var nämligen att flötestrolla efter de gröna sjövargarna, men jag fick ge upp den ganska omgående. Istället bestämde jag mig för att tackla upp två feederspön och köra ut till ån och bottenmeta efter färna. Så på fredagskvällen blev det lite pyssel med tackel, packa väskan med olika beten och mäsk.
Då det här antagligen skulle bli mitt sista pass för i år så passade jag även på att lyxa till det med äggmackor.
En sista koll på väderapparna, de kunde ju ha ändrat sig... Men nej, det visade fortfarande västlig vind med byar på 18 m/s och regn. Så det var bara att leta upp termobyxorna jag hade inhandlat på Jaktia i Kosta. Jag köpte Prologics New Green Thermo B&B på lite vinst eller förlust då dessa var nedsatta till ett otroligt bra pris. Nu har jag bara provat dessa en gång, men måste säga att de var riktigt varma, bekväma och allmänt sköna att ha på sig.
Bor man i närheten av Kosta eller har vägarna förbi ska ni absolut besöka Jaktiabutiken, ni lär inte bli besvikna då de har massor av prylar, kläder och även metegrejer till riktigt bra priser!
Klockan ringde vid 06:00, det första man hör utanför huset är ljudet av vinden. Inget ska stoppa mig från att fiska idag tänkte jag, tog mig ut till köket och startade kaffebryggaren. När termosen fyllts upp till bredden, frukosten ätits upp och väskan packats så var det bara att sätta sig i bilen.
Väl framme och musiken tystnat så var det bara att dra på sig kläderna, knyta kängorna och ta ut grejerna ur bilen och börja vandra till dagens tänkta plats.
Vattnet hade ökat en del i ån sen sist, det drev en del skräp med strömmen också men vattnet var inte så farligt grumligt.
Det såg helt ok ut för en färna eller två.
När jag håller på som bäst med att få ihop spöna i den hårda vinden så smäller det till rejält en bit bort och elledningen som går över ån blixtrar till. Jag kollar en stund så inte ledningen gått av eller något annat knas, men troligtvis har det väl blåst ned ett träd längre bort bara. När spöna är klara blöter jag upp mäsket lite som jag blandat tidigare och förvarat i frysen. Det kan vara skönt att slippa släpa på massa extra grejer och det fungerar utmärkt att blanda det hemma i värmen och frysa det i en glassburk eller liknande och ta fram kvällen innan man ska fiska.
Jag använder mig av Swedbaits Krillkung som jag blandar ner chilihampa i och pellets i flera olika storlekar och smaker från Massive Baits som Karpfiskebutiken säljer. Riktigt bra pellets som jag använder till nästan allt mitt mete.
När mäsket är klart, spöna är klara, spöhållaren är upsatt, håven ihopsatt och stolen står stadigt vid åkanten så kommer regnet. Precis på utlovad tid av väderapparna.
Jag vägrar inse att det kommer fortsätta hela fiskepasset och ignorerar regnkläderna till en början. Jag placerar ut mina spön och börjar stirra på spötopparna som ibland är stilla och ibland mest hoppar runt när byvindarna drar fram och regnet piskar i ansiktet oavbrutet. Efter knappt tio minuter så hugger det på ena spöt, jag krokar och möts av bra motstånd och sen tar det stumt. Fisken har lyckats gå fri och jag sitter fast i botten! Efter lite slit och dra och ännu mer "slit och dra" så får jag tillslut loss tacklet. Men byter ändå krok då skärpan inte riktigt är kvar. Under tiden jag knyter om så ser jag ett par pet på det andra spöt, släpper det jag håller på med och precis när jag är framme så böjer sig toppen ordentligt, jag krokar men missar såklart fisken. Vad är det som händer?!
Efter trettio sekunder av svordommar återgår jag till att knyta dit kroken och fyller sen upp feederkorgarna och nytt bete fästs på krokarna. På ena spöt använder jag kokt räka och det andra spöt använder jag "luncheon meat" med currysmak.
Termosen kommer fram och efter en kopp kaffe har förståndet kommit tillbaka och jag inser att jag är besegrad av väderapparna, regnkläderna åker på. Vinden gör sitt bästa för att hålla spöna i rörelse, men tur att ett napp indikerar helt annorlunda för annars hade det nästan varit omöjligt att fiska.
Men bara nästan!
Klockan går och nappen uteblir, äggmackorna kommer fram och slinker ner snabbt ihop med ett par koppar kaffe. När inget har hänt på runt 45 minuter så funderar jag på att veva upp och byta plats, men då gungar det till några gånger snabbt i spötoppen och jag krokar. Fast fisk, fast det känns som en mindre, men den bjuder på en rolig fight ändå. Väl i håven ser jag en mindre färna så det får bli ett par snabba kort med mobilen innan den får simma tillbaka.
Jag sätter på en ny bit "luncheon meat" på kroken och kastar ut. Jag väljer att fiska på ungefär samma plats igen och ge det ytterligare 30 minuter. Det tar bara fem minuter så bugar spötoppen igen. Fast fisk och ännu en liten färna får syna insidan av min nya Wychwood Specimen Quickfold håv. En riktigt bra och smidig håv som jag verkligen rekommenderar. Den går att fälla ihop, har bra djup och även en liten magnet i håvnätet som man kan fästa på håvramen vilket underlättar när man ska håva fisken.
När den andra färnan har simmat tillbaka så är klockan nästan 11, vinden har ökat och regnet likaså. På med nytt bete och jag kastar ut igen, men nu placerar jag tacklet en bit nedströms istället. Det tar inte mer än 5 minuter innan jag har ett par små pet, jag sitter med handen på spöt och bara väntar på den rätta indikationen att det är fast fisk. Någon sekund senare gungar det rejält och jag krokar, nu känns det som en bättre fisk men halvvägs in går den fri!
Återigen spenderar jag runt trettio sekunder med att svära innan jag kastar ut igen.
Sista kaffet hälls upp och vinden börjar bli outhärdlig nu, spöna blåser ur spöhållaren, min mössa som vid det här laget är dyngsur och väger sin vikt i vatten blåser av huvudet på mig. Jag sörplar i mig kaffet som ganska omgående blir kallt och rejält utspätt av regnvattnet medans jag funderar på om det är värt att sitta och stirra på ett par spötoppar i det här vädret...
Tyvärr händer det inget mer och vid lunchtid plockar jag ihop mina blöta grejer och vandrar tillbaka till bilen. Lyckas snubblande komma ur regnkläderna och får in allt i bilen. Väl inne i bilen så startar snart musiken igen och jag börjar köra hem, och igen funderar jag på om det var värt det?
SJÄLVKLART!
Jag hade gjort om det alla dagar i veckan utan att blinka då metet är min passion, min livsstil.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar